Jag kan vara en gladskit också =)

Jag trodde det skulle vara en piece of cake att gå en något längre promenad med barnvagn och hund eftersom jag tankade lilleman full med mat innan vi gick ut.
Icke.
Så här missnöjd var han... Hela vägen.
Behöver jag ens säga att turen blev väldigt kort?
Inte ens nappen dög, den spottades ut så fort den nuddade munnen.
Och så fort jag kom in så slocknade han, haha.

Det är inte lätt när det är den lille som bestämmer. =)

Tyvärr en suddig bild, men attans en sån stark kille jag är! =)

Jag och lilleman har varit ute på "äventyr" och då blir man lite trött efteråt =)
Idag är första dagen vi är hemma själv och klarar oss själva utan stöd från pappa R.
Det var lite nervöst att både ha feber, ta hand om bebis och gå ut med Atlas själv, men jag måste säga att det går otroligt bra.

Vi invigde bärselen vi fick från snälla syster när vi gick med Atlas och nästa vovvetur ska vi testa gå med vagnen.

Det låter säkert oerhört mesigt att känna sig nervös för att ta hand i om allt själv, men är man förstagångs förälder så är man ^^, Och jag är mesig haha.

Flera gånger när vi ätit något extra gott (tex kött och champinjonsås) så har jag saknat svartavinbärsgelé *mums!*.
Så idag var jag och pallade mammas vinbärsbuske och gav mig på att göra egen gelé, vilket jag aldrig gjort förut.
Det var superlätt och det gick snabbt! Så roligt att jag gjort det själv, inte en massa tillsatser och sånt skräp heller för den delen. =)

Det kommer jag göra om! =)

Åh!
Mitt hjärta svämmar över av kärlek för den här lilla människan! <3

Just nu lever vi i vår egen lilla bebisbubbla och jag har helt glömt bort bloggen.
*förlåt*
Det ska bli bättre men just nu vill jag bara fortsätta att leva i vår lilla lyckobubbla med vår lilleskutt Elton.

Hur kan man vara så otroligt kär i någon så liten? <3

Nu har morfar, Lena och Linnea varit i farten och shoppat åt lilleman igen =)
*Tack <3*
Haha jägare som morfar är så kunde han inte motstå dressen med älghornsmössan ;)

Vår älskade lilla skrutt <3

Vi håller på och letar namn till honom, vad tycker ni han ser ut att heta?
Tacksam för tips! =)

Lillemannen har redan fått så fina presenter, tack!

Från moster Alexandra med familj fick han "Born in 2012" kitet och allt på den bilden.

Från morfar, Lena och Linnea som hälsade på en snabb sväng idag, fick han den coola onepiecen och det på den bilden.

Det tackar både han och vi så mycket för! =)
Ni är så snälla! <3

Puh, snacka om att dag 3 är precis så känslomässigt tumultartad som alla säger, men det är tur att jag/vi har världens bästa omkring oss.

Jag hinner inte riktigt med bloggen just nu, det är rätt mycket nytt med en liten Snuttis som ställer om vårt liv fullständigt <3

<3

God morgon!

Jag vaknade som vanligt runt 7.30, men vägrade få upp så det råkade visst bli en sovmorgon till 9.30, Oops!

Ska peta i mig den frukost som får plats och sen följa med mamma på loppis, det ska bli trevligt att tänka på annat än att jag vill att bebis ska komma =)

Igår var den helt vild i magen, tror aldrig jag har sett den hålla på så starkt och så otroligt länge! Den höll på många timmar i sträck med att töja magen än hit och än dit, drog sina vassa knän runt om i magen, bufflade med rumpan och försökte röra på huvudet så det skar i ljumskarna.

Jag tror den börjar bli missnöjd med platsen i magen och jag gör mitt bästa att förklara att den får hur mycket plats som helst att röra sig på om den kommer ut ;)

Hoppas ni får en fin dag idag!

Igår var jag till min barnmorska på ett sista besök (om inte bebis kommit innan nästa vecka blir det överburenhetskontroll) och pratade lite, mätte magen och lyssnade på hjärtat.

Sf mått: 37 cm

Hjärtslag: 130 slag

Hon undersökte mig även och sa att hon tror att vi har bebis innan helgen är slut, HOPPAS! =D

Om inte så var hon beredd på att offra en rast nästa vecka för hinnsvepning.

Gulliga barnmorska ^^,

Väntan på dig känns oändlig ♥

Innan jag vaknade i natt för mitt vanliga toabesök så drömde jag att jag hade värkar.

Gissa om det var en besviken tjej som vaknade och inte kände ett smack?

Jag hoppas varje gång jag vaknar, när jag rör mig eller bara är, att jag ska börja få ont (ja man är sjuk i huvudet som längtar efter smärta eftersom det är det enda sättet att få ut bebisen) eller att vattnet ska gå.

Och blir lika besviken när det inte sker.

Minsta lilla pick av smärta analyseras och undras över om förlossningen är på gång att starta.

Vilken konstigt morgon det blev.

Jag tänker på er och lilla M, vila i frid. ♥

Bild: Dessa söta mjukisar ska vi ha i barnvagnen, när vi nu får användning för den ;)