Det är så jobbigt att läsa om alla som har bf efter oss som får sina barn när vår lilla har bestämt sig för att stanna kvar. 

Just nu känns det som att hon aldrig (jag vet att hon måste ut innan 5 sep) kommer komma till oss och det är en sådan otroligt jobbig känsla! 

Jag gick över 8 dagar med Elton och som det ser ut så låter hon oss vänta minst lika länge. =( 

Envisa barn, redan i magen...

Fler dagar som har kommit och gått är Eltons 2 års dag (stora killen!) och vår första bröllopsdag. 

Well, med tanke på hur jag mår så kan ni tänka er hur vår bröllopsdag firades, dvs inte alls. Jag låg på soffan som jag gör 90% av tiden, och fy sjutton så trött jag är på det! 

Längtar till bebis har bestämt sig för att komma ut och jag kan få bättre blodtryck, orka göra allt jag vill göra och kunna komma igång med träningen igen. 

Härliga drömmar! <3

Lite bilder: