Jag är orolig för Wilma.
Hon gick ned väldigt mycket i vikt när hon fick såret på tassen, som jag var till veterinären med - läs här, och hon har inte gått upp det ännu. Hon är snarare lite magrare ändå.
När jag klappar henne så känner jag hela hennes kranium, alla nackkotorna, skulderbladen och alla ryggkotor.
Nog för att man kan känna sånt ibland, men inte så otroligt tydligt som de känns nu.

Så jag får nog ringa till veterinären igen på måndag. =/




Ni ser, hon är bara skinn och ben. =(