Week as I am.
Ni får ursäkta att det blev så naket och djupt, men klicka vidare om ni inte vill läsa.
Jag borde egentligen inte skriva detta här, men någonstans känner jag att jag måste visa att jag har känslorna på insidan och inte gömd djup inuti mig. Just nu känner jag mig oerhört vek och känslig och har kännt så i över en vecka nu, jag vet inte om det är febern som gör mig extra känslig eller om det helt enkelt har blivit för mycket. Jag känner mig rätt och slätt ensam, övergiven, utknuffad och negligerad. Jag känner att jag inte har någon som står mig nära förutom min familj och sambo, ingen som är intresserad av att umgås med mig förutom dem, ingen som bjuder in mig, utan mer stänger mig ute. Jag blev oerhört ledsen för någon vecka sedan när jag skickade iväg ett sms och fick nästan som ett slag i ansiktet tillbaka: Nej, du är inte välkommen i vår krets. (det stod inte så, men svaret jag fick gjorde att jag kände det så) Ännu mer ledsen blev jag idag, ytterligare ett slag i ansiktet: Du är inte en del av min värld. (samma här, det stod inte så men det kändes så)
Jag kan inte med ord beskriva vad vad det är som pågår i min själ just nu, men jag känner igen tecknena på att jag inte mår så bra, klump i halsen, domningar, oroligheten & svagheten i magen och kyla i armarna och händerna.
Jessica, min underbara kusin fick ta hela lasset med att försöka trösta mig och fick mig nästan att börja gråta med alla fina ord hon sa, men någonstans känns det ändå inte tillräckligt. Kylan i själen är ändå kvar och jag vet inte hur jag ska värma upp isklumpen som sitter i halsen.
Nu rinner orden ut i sanden, har inte mer att skriva för försöka beskriva mina känslor.. Kanske har jag lagt mina känslor lite väl öppet, men ibland måste man för att få lite ro i själen.
Mamma, syster bli inte oroliga, det är bara en tillfällig svacka..
Kramar hååårt och ger exta mycket kärlek. Älskar dig kunsin
Keep your head up, ibland måste man helt enkelt få ur sig allt. Och om inte bloggen är perfekt så vet jag inte vad som är perfekt :)
Tråkigt att du inte mår bra... Vet hur de är att sitta i den sitsen som de låter som du gör... Hoppas allt ordnar sig för dig!
Jag vet inte vad jag mer ska säga än att jag förstår dig.. Det är en hemsk känsla. Och fast att man vet att man har familjen som alltid finns där, så känner man sig ensam. Jag får nästan dåligt samvete som känner mig övergiven och ensam fast att jag har en sån underbar familj.
Men ibland så är det helt enkelt en äkta vän man behöver och inte familj/pojkvän. Någon man kan ringa närsomhelst och som förstår, är ärlig och kommer över med B&J och en kram. Det är knepigt detdär. Hur träffar man vänner? Kan ju inte gärna gå ut på krogen och ragga upp dem?
Så jag kan inte mer än säga att jag verkligen förstår dig och mår precis som dig.
Men det är en svacka och snart kommer du ur den :)
Skönt att skriva av sig ibland...o när du ångrar dig kan du alltid gå in o radera ;O) . Vad det gäller smset så fuck them! Umgås med dem som lyfter upp dig, inte drar ner dig... Take Care
Jaa, att vara barnslig är underbart! :)
Vad ledsen jag blev när jag läste ditt inlägg! =( Att få sådana sms får en att känna sig riktigt utanför och icke önskad =( Jag känner ju ínte dig, men min uppfattning av dig genom bloggen är att du är en snäll och underbar människa som bryr dig om dina medmänniskor, så bry dig inte om de där, de förtjänar i så fall inte din vänskap! Hoppas du mår bättre snart!
Sov sött!
sv: Taack! nu blir jag glad! :D
känner igen dina känslor till fullo...gumman kramar om länge med tanken
Sv: Varsegod ;) Ja jag har haft det toppen sj?
Natti natti, dröm sött! :)
sv; ja, sjukt snygga! kan förstå att du vill ha ;) haha!
btw - SATC skorna högst upp till vänster ;D
Men usch...vilka hemska sms!! ;-( Jag kan känna så ganska ofta jag med... skickar en stoooor kram
Men Maria. Du som är så go.. Jag vet precis hur du känner. Ibland så känner jag att nä, jag har typ inga vänner förutom de på jobbet och järker. Det fanns ju en tid när man var liten och lekte med alla jämt. Men nu är man tydligen vuxen, och ensam. Men att ngn kan vara kapabel till att skriva sådär i ett sms har jag verkligen svårt att förstå. Har man ngn man känner är det ju oftast snällast att ta det face to face.
Hoppas du kommer upp till toppen igen, och intehåller dig nere i deppardalen. =( Ha en fin helg nu! Kram!
jag hoppas verkligen att du mår bättre snart. man kan ha sina perioder då man verkligen mår skit :/ men jag hoppas du har personer runtomkring dej som kan lyfta upp dej :)
Tjejen,håll ihop.
Du klarar d här, ibland känns all verkligen skit och helt piss.
Men du e en fin tjej och man har faktiskt rätt att bryta ihop ibland.
D rensar lixom allt som finns inombords,så går du starkare ur d här sen.
Kram
Godmorgon!
Men, lilla gumman....så får jag säga som är sååå gammal...
Det gör ont att läsa att du mår så dåligt just nu.
Och man kan inte göra nåt för dig, bara känna med dig.
Massa styrkekramar.
Det är så jobbigt när man känner sådär, jag vet hur det är. :(
Men man får försöka tänka positivt, att det bara är nåt tillfälligt, och det kommer säkert bli bra snart. :) KRAM
Men usch snäckan.
Hoppas verkligen att det löser sig. Det är inget kul att känna så. Kramar i massor.
vad jobbigt :(
Många kramar!!
Håll ut tjejen !
Jag hoppas att det löser sig, jag vet hur det där känns och ibland rår man inte för det.
Jag tycker det är starkt av dig ändå att öppet säga vad du känner. Och ibland måste man få det ur sig istället för att det ska tära på insidan. Stay strong !
Många kramar :)
Det där hade jag kunnat skriva ju... fyfan.. du satte ord på mina känslor, precis sådär!!
Haj Maria! Skaffade blogg förra helgen och har hittat din blogg och läst lite i den under veckan. Sen kom jag till detta inlägg och kände att jag bara var tvungen att skriva till dig. Du som verkat ha så många underbara vänner. Men visst, det är skillnad på vänner och riktiga vänner.Handlar det inte om svartsjuka? För verkar som det gått bra för dig med egen salong och allt. Känns som det är svartsjuka som ofta är grunden till hur vi tjejer beter oss. Kan inte annat än att skriva som de flesta här att jag vet oxå hur det är att känna sig ensam/nere trots en underbar familj. Riktiga vänner är svårt... Men att använda sig av ett sms för att tala om något seriöst är väldigt lågt, så gör man bara inte. Hoppas att du blir frisk snart och känner dig starkare. Du är verkligen en fin tjej(vet jag säkert, pga din sambos val (o= )Maria!
Var rädd om dig!
Du kanske fattade sms'en fel?
Jag vet inte vad som stod men inte det du skrev ut iallafall. Ta upp det med dem som skrev. KRAM
Men usch vad är det för hemsla människor du har omkring dig egentligen? Fy vad elakt att göra så där :(
Hoppas det löser sig iaf.
Brukar ofta läsa din blogg och tycker du verkar vara en väldigt gullig tjej. Ha det bra.
